|
















Ansvarig
för denna sajt:
Pär
Ström
Integritetsombudsman
på tankesmedjan Den Nya Välfärden. Även konsult i Atomer
och bitar AB, civilingenjör och författare
till sex böcker och ett antal rapporter.
par@atomer.se
Atomer
och bitar
Den
Nya Välfärden
| |
Krönika
DDR och den skinntorra byråkraten

Jag såg nyligen den utmärkta tyska filmen "De andras liv", som skildrar hur Stasi i det forna DDR spionerade på författare och andra så kallade intellektuella. I en sekvens skildras ett möte. För att få reda på vem som ligger bakom vissa maskinskrivna papper som Stasi kommit över inkallas en skinntorr övervakningsbyråkrat vars livsuppgift det uppenbarligen är att utgående från ett papper kunna säga vilken skrivmaskin som använts. Och inte nog med det. Det var uppenbart för biobesökarna att i stort sett vilken författares eller kulturarbetares namn som helst kunde slungas ut i luften och omedelbart levererade byråkraten direkt ur minnet upplysning om vilket märke och vilken modell som vederbörande skrev på. Allt i säkerhetens namn, förstås.
Många i biosalongen skrattade. "Det är ju patetiskt. Vilken människosyn. Tänk att ett samhälle kan sjunka så lågt", tänkte vi nog lite till mans. Jag skrattade också.
Reaktionen i biosalongen var densamma när filmen visade hur Stasi noggrant täckte stolen med en tygbit när en person skulle förhöras. Efter avslutat förhör stoppades tygbiten omsorgsfullt in i en märkt glasburk med lock. Kroppslukten för varje misstänkt säkerhetsrisk måste ju sparas för framtiden för den händelse behov skulle uppstå. "Det är ju patetiskt. Vilken människosyn. Tänk att ett samhälle kan sjunka så lågt", tänkte jag och skrattade lite.
Uppenbarligen jobbade min hjärna självständigt vidare i det undermedvetna, för på väg hem från bion dök det plötsligt upp kopplingar till dagens verklighet som jag inte tänkt på. Stasi kunde förvisso plocka fram ett papper som man hittat, analysera bokstäverna och därmed typernas slitage och sedan via register få fram vem som skrivit dokumentet. Men ... vi i den fria och demokratiska västvärlden har ju byggt upp ett system där skrivare och kopiatorer medvetet lägger in hemliga och osynliga koder på papperet i syfte att via register kunna få fram vem som skrivit ut papperet. Samma princip som i DDR alltså, men mycket mera systematiskt och i mycket större skala.
Och så var det ju det där med lukten. Vid minst två akademiska lärosäten, ett i Österrike och ett i USA, forskar man för närvarande i luktidentifiering (se notis under Hänt i korthet). Tanken är att med hjälp av elektroniska näsor kunna identifiera människor via deras kroppslukt.
Syftet är - säkerhet.
Plötsligt kände jag hur skrattet från biosalongen fastnade i halsen.
Pär Ström, dec 2006
|