Övervakningens A till Ö  -  Ordlista

Här följer en förklaring till en del av de begrepp, system och varumärken som har koppling till övervakningsfrågor. För en överblick över hur övervakningssamhället kommer över oss rekommenderas både denna sida och sidan "Nyheter - hänt på sistone". 

ADVISE

Amerikanskt övervakningssystem. Det samlar in människors elektroniska fotspår, knyter samman dem och identifierar suspekt beteendemönster. Delvis är ADVISE redan (maj 2006) taget i drift. Mera information (på denna sajt) här.

Ansiktsigenkänning

Övervakningskameror som försetts med en programvara som tolkar ansiktet på människor och jämför detta med foton i en databas. Syftet är antingen att verifiera en persons identitet (alltså att bekräfta att hon är den hon säger sig vara) eller identifiera en person (att avgöra vem det är utan att ha någon ledtråd, vilket är svårare). Övervakningskameror med ansiktsigenkänning finns bland annat utanför London. Du finner en bakgrundsbeskrivning som beskriver teknologin här, en lite mera teoretisk finns här. Några leverantörer är L-1 Identity Solutions, Cognitec Systems, Aurora, Guardia, Cybula, A4Vision, Cross Match Technologies, Neven Vision och Pixlogic. Temasajt här. Nedan visas ett exempel på hur det kan se ut på bildskärmen i övervakningscentralen. På denna sajt finns lite mer info här. Du finner också flera exempel på aktuella planer att installera ansiktsigenkänning på olika håll i världen på sidan "Nyheter - hänt på sistone" (scrolla nedåt där). Se även uppslagsordet "Automatiska ögon" på denna sida.

Anti Money Laundering (AML)

Programvaror som installeras hos banker och vissa andra finansiella institutioner, och som automatiskt går igenom alla transaktioner med hjälp av mönsterigenkänning i jakt på något suspekt. Det suspekta kan vara så kallad pengatvätt, bedrägerier eller helt enkelt skatteflykt. AML-system kan även användas av bankerna för profilering av sina kunder i marknadsföringssyfte och för kontroll av bankpersonalen. I USA är AML redan en stor företeelse, men mycket talar för att vi inom kort ser fenomenet även i Sverige. Norge har redan börjat använda AML. Exempel på leverantörer av AML-system är Norkom, SDG Software, InfrasoftTech, Sas Institute och Ace. Andra leverantörer är Accuity,  ACI Worldwide, Actimize, ChoicePoint/Bridger Insight, Experian/Americas Software, Fortent/Searchspace, FircoSoft, LogicaCMG, Mantas, Metavante/Prime Associates, NetEconomy, Northland Solutions, Side International, STB Systems, Top Systems, and Wolters Kluwer Financial Services/PCi. 

ATESST

Ett EU-projekt under förberedande inom området trafiksäkerhet. Akronymen uttyds Advancing Traffic Efficiency and Safety through Software Technology. Som en delkomponent innehåller projektet möjlighet att fjärrstyra bilar så att bränsletillförseln stryps om fartgränsen på aktuell sträcka överskrids. ATESST beskrivs här.

Automated Law Enforcement

Engelska för 'Automatiskt polisarbete'. Nytt polisiärt arbetssätt syftande till höjd effektivitet. Går ut på att programvaror ska gå igenom människors elektroniska fotspår på jakt efter eventuella brott. I vissa poliskretsar utomlands hyllas Automated Law Enforcement som framtidens melodi - ett mirakelmedel som samtidigt ökar effektiviteten i brottsbekämpningen och sänker kostnaderna. 

Ett enkelt exempel på hur det kan fungera: Övervakningskameror längs vägarna läser automatiskt in bilars nummerplåtar. Genom användning av tid och avstånd mellan två på varandra följande kameror kan genomsnittshastigheten beräknas. Böterna för eventuell fortkörning kan då dras i samma stund från bilägarens bankkonto med autogiro - om ägaransvar råder för fordonet. I Sverige kan Antipiratbyråns jakt på så kallade fildelare med hjälp av en egenutvecklad sökmotor som via internet går igenom svenskars datorer på jakt efter upphovsrättsskyddade filmer och dataspel sägas vara ett exempel på Automated Law Enforcement (även om det i detta fall inte är polisen utan en privat organisation som står bakom). 

Automated Law Enforcement kan kompletteras med automatisk bestraffning. Tendenserna att införa sådan är inte lika tydliga som tendenserna att införa Automated Law Enforcement, men finns. Exempelvis experimenterar den amerikanska musikindustrin med programvaror som inte bara upptäcker piratkopierad musik utan också via internet raderar filer (inte bara den upptäckta piratkopierade filen utan även andra) och för en viss tid låser hela datorn.

Automated Targeting System (ATS)

Ett amerikanskt system för bakgrundskontroll av resenärer som passerar landets gränser (även om det sker på andra sätt än med flyg), offentliggjort år 2006. Varje resenär ska automatiskt tilldelas suspekthetspoäng enligt principen "ju högre poäng desto mera suspekt". ATS ska gå igenom resenärers historiska data och med hjälp av dessa "identifiera suspekt eller onormalt beteende". Suspekthetspoängen ska användas som underlag för beslut om vilka som väljs ut för extra noggranna genomsökningar och förhör vid gränspassager, och för beslut om huruvida inresa till USA över huvud taget ska beviljas. Poängen och alla bakomliggande data bakom kommer att vara hemliga, och det kommer inte att vara möjligt för människor att få eventuella felaktigheter om sig själva korrigerade. Suspekthetspoängen ska sparas av amerikanska myndigheter i 40 år. Systemet är undantaget från Privacy Act, USA:s integritetslagstiftning. Huvudman är Department of Homeland Security. Upphandlingsdokumentet återfinns här, artiklar här och här. 

Automatic Number Plate Recognition (ANPR)

Övervakningskameror vid vägar och gator som utrustats med programvara som automatiskt (alltså utan mänsklig inblandning) läser av passerande bilars bilnummer. Dessa matchas sedan mot olika databaser. Syftet är upptäcka bilar som är oförsäkrade, oskattade, avställda, stulna eller som ägs av en person som är efterlyst eller av något annat skäl  intressant för polisen. Bland annat har systemet hittills kommit att användas för att jaga illegala invandrare och snattare, samt för att övervaka frisläppta sexualbrottslingars rörelser. I Storbritannien genomförs en storsatsning på ANPR, där avsikten är att lagra alla fordons förflyttningar i två år. Syftet är att "göra vägnätet oåtkomligt för brottslingar". Engelska polisens strategidokument om detta finns här. England har också privata parkeringsbolag börjat använda ANPR för att registrera vilka bilar som ankommer till respektive lämnar parkeringsplatsen. Exempel på leverantörer av system finner du här, här, här och här. ANPR kan även användas för automatisk hastighetskontroll - då kallas systemet för SPECS.

Automatiska ögon - beteendetolkning

Det finns programvaror som analyserar stillbilder eller videosekvenser, från exempelvis övervakningskameror, på jakt efter något förutbestämt. Exempelvis kan systemet ställas in att slå larm om två skåpbilar som är röda kör genom en grind med högst fem minuters mellanrum, eller när en person som bär ett stort föremål passerar. System kan också slå larm när en grupp människor snabbt samlas eller uppöses, när någon springer snabbt eller rör sig mot strömmen, när någon länge vankar av on an på samma plats eller när någon faller. Det är bara exempel - olika leverantörer har olika funktioner i sina produkter. Den här sortens system kan ofta arbete både i realtid och med inspelat bildmaterial. Exempel på leverantörer är Viseum, PixLogic, IBM, Cernium Corp, Guardian Solutions och March Networks . En intressant artikel om automatiska ögon återfinns här.

Automatisk sammanfattning

Se Automatisk innebördstolkning nedan.

Automatisk översättning

Teknologi för att automatiskt översätta texter från ett språk till ett annat. Utgör ofta ett av flera steg i en kedja, där andra steg kan vara automatisk omvandling från talat språk till text och automatisk sammanfattning av innehåll. Ett exempel på en leverantör är Language Weaver (som bland annat är kontrakterad av den amerikanska militära forskningsmyndigheten DARPA).

Bakdörr

En hemlig öppning i en vanlig, betrodd programvara, som gör att den som känner till öppningen på distans kan ta sig in i datorn och exempelvis avläsa filer och kommunikation. Det kan också röra sig om en avsiktlig försvagning i kryptering, som bara den som känner till bakdörren kan utnyttja. Det är enbart det företag som står bakom en programvara som kan bygga in en bakdörr i den. Den eventuella förekomsten av bakdörrar är omstridd, men det finns  indikationer på att det faktiskt förekommer bakdörrar i en del mycket betrodda utländska programvaror. Det finns tecken på samband mellan bakdörrar och underrättelsetjänst i det land varifrån programvaran kommer.

Beteendetolkning

Se "Automatiska ögon".

CAPPS II 

Utläses "Computer Aided Passenger Prescreening System, version II". Ett tilltänkt amerikanskt system för "profilering" och riskbedömning av flygpassagerare. Ett stort antal privata och offentliga databaser skulle gås igenom av programvaror, och varje flygpassgerare skulle automatiskt åsättas en riskbedömning baserad på sina tidigare handlingar. Efter mycket kritik för att utgöra en risk för personlig integritet lades utprovningen ned, och CAPPS II ersattes av systemet Secure Flight (som uppges vara mindre påträngande). Mer här.

Cell phone mining

Specialform av "data mining" (se nedan). Betyder ordagrant "gruvdrift på mobiltelefonsdata", och innebär att de stora mängder av elektroniska fotspår som påslagna mobiler hela tiden lämnar efter sig samlas in, analyseras och används för olika syften. Cell phone mining befinner sig i början av sin utvecklingsfas, och vi kan förvänta oss att mycket händer på området. Två tidiga exempel på cell phone mining är när polisen i Rotterdam skaffade sig tillgång till 17.000 besökare på en fotbollsmatch genom att använda mobiloperatörernas loggfiler från mobilers geografiska position (mer info här), och när bl.a. den amerikanska staden Baltimore införde ett system som mäter bilars hastighet genom att följa mobiltelefonernas färd förbi olika mobilmaster (mer info här). 

Data mining

"Gruvdrift" i datamängder. Programvara som ger sig i kast med gigantiska datamängder, som för en människa är totalt omöjliga att överblicka, och hittar intressanta trender, samband och liknande. Data mining har länge använts av exempelvis stora telekomföretag för att analysera människors ringmönster och förutse vilka som ligger i riskzonen för att byta telebolag. Idag är data mining aktuellt som ett verktyg för polis och säkerhetstjänst i jakten på terrorister och andra grova brottslingar. Därvid kan alla möjliga former av elektroniska fotspår komma att utgöra råvara. En amerikansk artikel om data mining som verktyg i brottsbekämpningen återfinns här. Se även (på denna sida) Automatisk innebördstolkning, Mönsterigenkänning och Text mining.

Data retention

Se "Trafikdatalagring" här.

Digital Rights Management (DRM)

Tekniska lösningar för att motverka piratkopiering av digitala verk (som musik, filmer, spel och programvaror) går under benämningen Digital Rights Management (DRM). En ökande andel av dessa lbygger på principen att varje fil förses med en digital "vattenstämpel" och därmed blir unik och sammanknuten med köparen. Detta gör det möjligt att från leverantörens sida via internet övervaka köparens användning av det aktuella verket. I en del fall får leverantören ett meddelande vid varje enskilt tillfälle köparen exempelvis lyssnar på en viss melodi. EU:s dataskyddsgrupp har uttryckt oro för denna spårningsmöjlighet. DRM kallas ibland för ECMS ("Electronic Copyright Management Systems"). Ett av de företag som levererar den här typen av övervakningssystem är svenska Byteblaze.

EARS

Amerikanskt system under utveckling av den militära forskningsmyndigheten Darpa, syftande till att automatiskt konvertera talat språk till text. Utläses  Effective, Affordable, Reusable Speech-to-Text. EARS har numera gått upp i Darpa-projektet GALE, som tar ett vidare grepp på problemet med informationsinsamling.

Echelon

Ett globalt system för avlyssning av elektronisk kommunikation såsom telefontrafik, faxmeddelanden, epost, SMS och internetsurfning. Echelon, vars existens aldrig har bekräftats, ska formellt drivas av de fem engelskspråkiga länderna USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zealand, men i praktiken ska systemet vara starkt USA-dominerat. Echelon sägs användas för bland annat industrispionage, politiskt spionage och spionage mot oliktänkande organisationer såsom Greenpeace och Amnesty. Det ska vara försett med bland annat ordigenkänning - vissa hävdar att röstigenkännings också finns. USA förnekar Echelons existens, men den förre CIA-chefen James Woolsey erkände i mars 2000 att USA använder datorer med ordigenkänning för att avlyssna europeisk kommunikation i syfte att förhindra europeiska företag från att muta sig till framgång på världsmarknaden. Europaparlamentet har tillsatt en kommission för att utreda frågan om Echelons existens, vilket resulterade i en resolution där parlamentet slår fast att Echelon verkligen finns. 

E-call

Ett system som planeras av EU. Alla bilar i EU ska ha satellitnavigering och kommunikation via mobiltelefonnät. Vid en eventuell kollission (om krockkudden utlöses) sänds automatiskt information om bland annat bilens position och kollissionens häftighet till räddningstjänsten.

Fisketur

Benämning på en kontroversiell form av polisarbete som går ut på att gå igenom stora mängder av data på jakt efter eventuella brott, utan att någon konkret brottsmisstanke föreligger. Att jämföra med traditionellt polisarbete, som går ut på att utreda de brott som blivit begångna. 

FRA - Försvarets Radioanstalt

Försvarets Radioanstalt, en militär myndighet som sedan många decennier driver signalspaning i etern. I en departementspromemoria inom Försvarsdepartementet har det föreslagits att FRA även ska få avlyssna trafik i telenätet som passerar landets gränser - läs mer om detta på denna sida under rubriken "Swechelon". Förslaget drivs inte längre på grund av omfattande kritik. FRA:s egen webbplats finns här. 

GALE

Ett system, under utveckling av den militära amerikanska forskningsmyndigheten DARPA, som ska finna intressanta detaljer i enorma mängder information. Akronymen står för Global Autonomous Language Exploitation ('global självgående språkutforskning'). Systemet ska vara i stånd att konvertera talat språk, exempelvis från avlyssnade telefonsamtal, till text, samt vid behov översätta texten till engelska, analysera innehållet och presentera en sammanfattning. GALE är efterföljare till två tidigare DARPA-projekt, TIDES och EARS. Utförlig information om GALE finns i en amerikansk artikel här.

Gångigenkänning

Teknik för att automatiskt identifiera människor med hjälp av deras personliga sätt att gå. Se Human Identification at a Distance.

Hemliga koder i skrivare och kopiatorer

De flesta (alla?) tillverkare av färgskrivare och färgkopiatorer har byggt in system i sina apparater som förser varje utskrift med en osynlig kod (se bild nedan). Denna innehåller information om skrivarens serienummer, datum och klockslag för utskriften samt förmodligen ytterligare information (allt omges av hemlighetsmakeri). Syftet är att kunna spåra vilken person som ligger bakom en viss utskrift, och därigenom kunna bekämpa förfalskningsbrott. Skrivartillverkarna samarbetar med polis och andra myndigheter i de flesta länder, och lämnar på begäran ut information om vilken återförsäljare skrivaren med ett visst serienummer har sålts till och när. I en del fall har tillverkaren kunddatabaser som gör att den enskilde köparen av skrivaren kan pekas ut. I andra fall kan återförsäljaren bistå polisen med denna information. Svensk polis bekräftar att man använder sig av koderna i utredningen av många typer av brott. På svenska finner du mer information (artiklar i nyhetsbrevet Big Brother Bulletin) här, här och här. Den amerikanska medborgarrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation försöker kartlägga hur dessa koder fungerar och används, de tillhandahåller mera information här. Kommentar: Rädslan för att kunna bli uppspårad kan verka hämmande vid politisk verksamhet, och den kan hämma så kallade whistle-blowers som slår larm om missförhållanden inom företag eller myndigheter och kanske vill tipsa journalister. Därför utgör koderna ett hot mot yttrande- och meddelarfriheten, och därmed ytterst mot demokratin. 

Bild: De hemliga koderna kan skönjas med hjälp av förstoringsglas eller blått ljus från exempelvis en lysdiodficklampa. Du finner en bild med förklaring till en tillverkares kodsystem här. 

Human Identification at a Distance (HID)

Ett påbörjat forskningsprojekt inom den amerikanska militära forskningsmyndigheten Darpa. Syftade till att utveckla metoder för biometrisk identifiering av människor så att ingen skulle kunna komma närmare en regeringsbyggnad än 150 meter utan att vara automatiskt identifierad genom en kombination av ansiktsigenkänning, gångigenkänning (avläsning av människors gångstil) och irisavläsning (ögonavläsning). Nedan visas en tidig presentationsbild om HID från Darpa. Efter omfattande kritik lades utvecklingsarbetet officiellt ned.

Humörigenkänning

System som via datorbehandling kan avgöra en människas känslostämning. Det kan ske genom att bilder från en kamera analyserar de humöravslöjande ansiktsdragen (se bild nedan), eller genom att rösten analyseras. Forskning kring ansiktsuttrycksbaserad humörigenkänning pågår bland annat på University of Cambridge, med professor Peter Robinson som forskningsledare. Det skotska företaget Affective Media har en produkt som analyserar humör via rösten. Företaget

Ilskedetektering

Programvara som analyserar människors konversation och slår larm om ilska föreligger. I Nederländerna har man börjat placera ut övervakningskameror försedda med mikrofoner och programvara för ilskedetektering. Du finner in informationssida om den nederländska installationen på denna sajt här. Leverantören av systemet heter Sound Intelligence. 

IMEI-nummer

Ett identifikationsnummer som finns inbränt i alla mobiltelefoner, och som förblir detsamma även om SIM-kortet byts ut. IMEI-numren har använts för att spåra mobiltelefoner i situationer där kriminella bytt SIM-kort för att inte kunna spåras. IMEI-numret skickas till basstationen vid varje mobilsamtal, och sparas i loggfiler.

Innebördstolkning (automatisk sammanfattning)

Det finns programvaror som går igenom skriven text och "förstår" innebörden, sammanfattar texten och gör den sökbar som om den vore en databas. Sådana innebördstolkande programvaror används bland annat av polis och underrättelsetjänster på epostmeddelanden. Exempel på leverantörer är Autonomy, Attensity, Kofax, Language Computer,  Basis Technology, Content Analyst, Corpora, Net Owl, ClearForest och Inxight. Företaget MetaCarta inriktat textanalysen på att hitta ledtrådar om var textens avsändare eller mottagare befinner sig geografiskt. En lång amerikansk tidskriftsartikel om datorstödd textanalys finns här.

Intelligent speed adaption, ISA

En teknologi för att hjälpa bilförare att följa hastighetsgränserna. I sin mest långtgående form jämför den aktuell hastighet med vad som är tillåtet på sträckan och stryper bränsletillförseln om farten är för hög. Ett EU-projekt inom området trafiksäkerhet, ATESST, innehåller denna komponent.

Internetdammsugare

Se Spindlar

Internetfiltrering

Internetfiltrering är en teknisk term för en modern form av censur. Det hela går ut på att installera filter hos internetleverantörer, som gör det omöjligt att komma in på de spärrade webbsidorna. I Sverige filtreras för närvarande barnpornografiska webbplatser bort (information här.), men justitieminister Thomas Bodström har uttryckt önskemål om att vidga filtreringen till att även omfatta webbplatser för trafficking (organiserad sexhandel) (mera info här), och Bosse Ringholm har talat (2006) om möjligheten att spärra utländska spelbolags webbplatser för svenskar. Ett 80-tal länder i världen tillämpar internetfiltrering i varierande utsträckning - diktaturerna går längst och filtrerar bort webbplatser med oönskade åsikter. Du finner här sajten för Open Net Initiative, ett amerikanskt forskningsprojekt som på global basis bevakar den ökande tendensen att filtrera information på internet. Här finns information om EU:s olika projekt för filtrering av internet. Som situationen är idag är det inte så svårt för den motiverade att gå runt de svenska internetfiltren - här finns tips på ett antal sätt.

In-q-tel

Ett investmentbolag som ägs och drivs av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. In-q-tel investerar i ett stort antal företag som har teknologier som bedöms kunna komma till användning för avlyssning, informationsinsamling, informationsbearbetning eller andra uppgifter inom underrättelsetjänst. Många av dessa bolag är mycket högteknologiska och av utpräglat futuristisk karaktär. Välj "Investments" i bolagets webbplats (här) för en lista med länkar till bolagen.

Känsloanalys

Metod för datoriserad bedömning av grundtonen i en text - är den neutralt, positivt eller negativt skriven? Känsloanalys kan användas i marknadsföringssammanhang, politiska sammahang och för underrättelsetjänst. Det amerikanska Department of Homeland Security ska utveckla en så kallad digital dammsugare som patrullerar nyhetssajter runtom i världen, samlar in artiklar som handlar om USA och genomför automatisk känsloanalys. Medier och journalister poängsätts och läggs in i en databas. En enklare version av en liknande programvara finns redan idag kommersiellt tillgänglig genom Corpora Software (se produkten News).

Luktbaserad identifiering

En teknologi för att med hjälp av "elektroniska näsor" identifiera förbipasserande människor med hjälp av deras unika kroppslukt. Forskning bedrivs bland annat vid University of Buffalo i USA. Den befinner sig i ett tidigt skede och teknologin har långt kvar till sitt eventuella genombrott. Lite mera information finns en bit in i denna artikel. Liknande forskning drivs i Österrike, mera information om det finns här.

Lögnigenkänning

Apparat eller programvara som signalerar när en person ljuger. Mest aktuell i Europa är programvarubaserad lögnigenkänning, som bygger på analys av en persons röst. Därför kan den även användas via telefon. En ledande leverantör är det israeliska företaget Nemesysco, vars programvara används i skarp drift eller testas av bland annat försäkringsbolag i England, Tyskland och Schweiz. Ett försäkringsbolag, brittiska Highway Insurance, kunde minska sina utbetalningar med nästan 16% efter att ha installerat Nemesyscos programvara i kundtjänst där skadeanmälningar tas emot. Amerikansk underrättelsetjänst är i färd med att utveckla ett system som automatiskt ska hitta lögner eller missvisande information i texter (Misinformation Detection System, MDS). 

I USA drivs också ett forskningsprojekt syftande till att utveckla programvaror som kan tolka människors kroppsspråk och avläsa om personen ifråga talar sanning eller ljuger. Så kallade mikrogester och mikroansiktsuttryck lär vara mycket svåra att påverka med viljan. Tanken är att sätta in kameror utrustade med denna teknologi vid exempelvis gränspassager och inpassering i byggnader. Mera information här. 

Misinformation Detection System

Amerikanskt system under utveckling av den militära forskningsmyndigheten Darpa, syftande till att automatiskt hitta lögner och missvisande information i texter. Förkortas MDS. 

Mönsterigenkänning ("pattern recognition")

Programvara som hittar mönster och samband i enorma mängder information, ofta från olika källor och med olika struktur. Hör ihop med data mining. Efter den 11 september hyllas mönsterigenkänning som ett nyckelverktyg för polis och säkerhetstjänst i kriget mot terrorismen. Exempel på företag som marknadsför produkter för mönsterigenkänning är Autonomy, I2, Basis Technology, Aungate, Intelligenxia, Insightful Corporation, 21st Century Technologies , Attensity, Convera samt svenska Qliktech och Intelliq. Autonomy har bland annat sålt 200.000 licenser till den amerikanska myndigheten Department of Homeland Security, medan i2 bland annat levererat system till det svenska Skatteverket (mer om detta här - scrolla ned till artikel 2 och 3). 

Onboard Threat Detection System

Ett system under utveckling, delfinansierat av EU, avsett att göra flygplan omöjliga att kapa. Mikrokameror ska installeras i alla säten. Dessa ska under hela flygningen analysera ansiktsuttryck och gester från passageraren bakom - det kan röra sig om blinkningar, slickning av läpparna eller nervösa ryckningar. Samtidigt ska mikrofoner avlyssna vad som sägs i varje säte (islamiska terrorister sägs ha för vana att viska strofer ur koranen strax innan de slår till). Denna information skickas till en programvara som baserat på passagerarprofiler analyserar det totala beteendet hos varje passagerare och slår larm om det är suspekt. Systemet utvecklas tillsammans av brittiska och tyska forskare,och utgör en del i det vidare EU-projektet Security in Aircraft in the Future European Environment (SAFEE). Mera information här och här.

Ord- och frasigenkänning ("automatiskt öra")

Programvara som analyserar människors tal - inspelat eller i realtid - och automatisk letar efter vissa ord eller fraser. Används bland annat av polis och underrättelsetjänst, men även i exempelvis call centers. Några exempel på leverantörer är Nexidia, CallMiner, Nice, BBN Technologies, SRI International, Verint Systems, Convera och Virage. Liknande funktioner, inklusive analys av den talandes mentala tillstånd, finns i programvaror från Nemesysco (se bl.a. SCA1 och LVA 6.50). Se bild nedan, som visar principiellt funktionssätt. Analysföretaget Gartner Group bedömde att världsmarknaden för system av detta slag år 2004 var värd ca 140 miljoner dollar (senare siffror saknas, men marknaden växer sannolikt).

Pattern Recognition

Se "Mönsterigenkänning".

Pay-as-you-drive

En försäkringsform som testas av det brittiska försäkringsbolaget Norwich Union. En svart låda (se nedan) med satellitnavigation och datakommunikation via mobilnäten installeras i bilen. Lådan sänder kontinuerligt information till försäkringsbolaget om var, när och hur fort bilen körs. På försäkringsbolaget beräknar en algoritm vilken risk bilägaren har utsatt sig för, och denna risk ligger till grund för storleken på månadens försäkringspremie. Mera info från företaget här. En liknande övervakningsförsäkring provas av det amerikanska försäkringsbolaget Progressive (artikel här). I Sverige har två professorer i en artikel på DN Debatt föreslagit införande av svenska övervakningsförsäkringar (läs artikeln här).

Passenger Name Record (PNR)

Benämning på de personuppgifter om passagerare som används i flygbranschen. Utöver grundläggande uppgifter som namn, adress, kontokortsnummer och liknande kan även uppgifter ingå som kan vara känsliga, exempelvis matval under flygresa (som ju kan vara en indikator på religion), uppgifter om hyrda bilar och uppgifter från hotell såsom vem en person bott tillsammans med och eventuella betalfilmer som konsumerats på hotellrummet. En kontrovers har förelegat mellan USA och EU efter amerikanska krav på utlämning av EU-medborgares PNR-uppgifter till USA på ett sätt som strider mot EU:s dataskyddsdirektiv. Efter en förlikning mellan EU-kommissionen och USA (som i huvudsak går ut på att USA fick igenom sina krav) har Europaparlamentet dragit kommissionen inför domstol.

Personalövervakning

Programvaror som används av arbetsgivare för automatisk övervakning och kontroll av de anställda. Exempelvis kan systemen innehålla övervakning av 

- Besökta sajter

- Epost, med kontroll av innehåll, mottagare, avsändare och bilagor

- Tid tillbringad vid tangentbordet respektive telefonen

- Telefonsamtal, med inspelning, ordigenkänning och humörtolkning (för att exempelvis automatiskt detaktera hård ton i kundtjänst)

- Geografisk position hos personalens mobiltelefoner och tjänstebilar

- Personalens rörelser inom byggnaden.

De mest avancerade systemen har mönsterigenkänning, där många typer av data sammanställs för att automatiskt skapa en helhetsbild av varje anställd. Så här formulerar sig en leverantör personalövervakningssystem, Aungate, på sin webbplats (översatt): 

”Aungate’s lösning för total communication management 'förstår' sådant som instant messaging-meddelanden, email och telefonsamtal … Aungate’s teknologi förstår innehåll, koncept och sammanhang i kommunikation och låter organisationen automatiskt övervaka, analysera och reagera… Aungate har den mest avancerade typen av taligenkänning, textanalys och realtidsövervakning med inspelning för att erbjuda oöverträffad automatisering tvärs igenom organisationen. Med användning av intelligenta verktyg för datahantering såsom klustring och röstigenkänning kan Aungate övervaka och spela in telefonsamtal och email mellan anställda och kunder och automatiskt identifiera problemområden…”

Exempel på andra leverantörer är Employee Monitoring, Spectorsoft, Computer Associates och Cwat.

RFID

Förkortning för Radio Frequency Identification. Kallas även smarta etiketter. Små radiosändare som trådlöst skickar över en identifikationskod (eller annan information) när de kommer inom räckhåll för en antenn kopplad till en RFID-läsare. Det finns två huvudgrupper av RFID-kretsar: Passiva (kräver inget batteri, är små och billiga) och aktiva (kräver batteri, är större och dyrare men kan läsas av på betydligt längre avstånd). RFID kan användas på många positiva sätt, men använt på eller i människor är de kontroversiella eftersom de kan användas för spårning och övervakning av människors rörelser. Se även VeriChip (inopererade RFID-chips). Du finner information (på denna sajt) om hur man själv kan bygga en RFID-skimmer (en bärbar apparat som kan tjuv-avläsa främlingar med RFID-kretsar på sig) här. Grundläggande information om RFID-tekniken i Wikipedia finns här.

Roving bug

Se "Vandrande buggning".

Secure Flight

Amerikanskt system för bakgrundskontroll av flygpassagerare. Ersatte det mycket kontroversiella systemet CAPPS II (Computer Aided Passenger Prescreening System) som var under utprovning med lades ned på grund av omfattande kritik ur integritetsperspektiv. Se även Automated Targeting System på denna sida (här).

SPECS

Automatisk övarvakning av bilars hastighet med hjälp av övervakningskameror med automatisk inläsning av bilnummer (ANPR, se även detta begrepp). Mera info om SPECS här. 

Spindlar

Spindlar, eller internetdammsugare, är automatiska surfare. Det handlar om programvaror som i högt tempo besöker webbplatser på jakt efter någon slags information. Skatteverket använder spindlar i jakten på skattesmitare (en leverantör av sådana system är Sentient), Antipiratbyrån i Sverige använder spindlar i jakten på upphovsrättsskyddat material som ligger ute för fildelning, amerikanska myndigheter avser använda spindlar för att kartlägga utländska journalisters inställning till USA, och Google använder spindlar för att indexera all världens sajter. 

Spionprogramvaror

Programvaror som installeras i hemlighet på en dator för att sedan via internetuppkopplingen  rapportera allt som görs på den datorn till den som installerade programmet. En del spionprogramvaror kan även fjärrstyra offrets dator, och aktivera datorns mikrofon och eventuell webcam (minikamera på datorn) och sedan avlyssna rummet respektive titta in i det. Spionprogramvaror kan installeras genom fysisk tillgång till datorn eller på distans, via internet. Du kan köpa en spionprogramvara här för 795 kr (det finns dock många leverantörer). I vissa länder har polisen redan idag rätt att som ett hemligt tvångsmedel installera spionprogram på misstänktas datorer - i Sverige vill den av regeringen tillsatta kommissionen Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) införa samma ordning (mer info om detta här).

Svart låda

Populärt namn på en liten apparat som loggar data av något slag. Flygplan, lastbilar och bussar har i många har haft "svart låda", men nu utrustas även allt fler personbilar med en sådan. Den lagar data om körningen (såsom fart, hantering av gas, broms och ratt, användning av bilbälte, blinkers med mera). I många fall är det bara de senaste 30 sekunderna, eller en liknande tidsperiod, som lagras.

"Swechelon"

Skämtsam benämning på ett "svenskt Echelon", alltså en svensk mini-version av det ökända amerikanska avlyssningssystemet Echelon. Bakgrunden är den departementspromemoria inom Försvarsdepartementet (Ds 2005.30, finns här), som föreslår att Försvarets Radioanstalt (FRA) ska få i stort sett fria händer att filtrera innehållet i telefon-, epost-, fax- och SMS-trafik i telenätet som korsar landets gränser (vilket även en växande andel av den inhemska trafiken av tekniska skäl gör). Innebörden av detta utvecklas i en artikel av Pär Ström som återfinns här. En DN-intervju om detta med FRA-chefen från januari 2006 finns här. 

Sökmotorer

Google och andra sökmotorer samlar information från användarna. I Googles fall är datainsamlingen omfattande, varje sökord registreras. Vidare använder Google en programvara som läser igenom all epost som skickas till och från företagets eposttjänst Gmail, för att finna nyckelord och med hjälp av dessa "profilera" användarna (vilket i sin tur syftar till att kunna sälja riktad reklam). Google erkänner i sin integritetspolicy att man samlar information om användarna för att kunna sända riktade meddelanden. Företaget vill inte avslöja hur länge informationen sparas. Det går också rykten - för vilka ingen saklig grund dock har kunnat presenteras - om att Google ställer kunskap om människors intressen (erhållen bland annat genom deras inmatade sökord) till amerikansk underrättelsetjänsts förfogande. Mera information här. 

Tangram

Amerikanskt övervakningssystem under uppbyggnad. Systemet ska gå igenom stora mängder data (vilket förmodligen innebär människors elektroniska fotspår) för att finna mönster som tyder på terroristaktivitet. Systemet ska också sätta suspekthetspoäng på personer i stor skala. Det utvecklas av en myndighet kallad Office of the Director of National Intelligence. Arbetet med Tangram avslöjades i oktober 2006 av den amerikanska tidskriften National Journal. Få detaljer är kända, men här återfinns en artikel från nyhetsbyrån UPI.

Telematik

Apparatur i bilar med dubbelriktad datakommunikation och oftast även satellitnavigering. Möjliggör ett flertal nyttiga tjänster för bilisten. Gör det också möjligt att centralt ha kännedom om bilarnas position, fart med mera. I ett uppmärksammat fall i USA användes telematikutrustning av polisen för att avlyssna bilens kupé. Därvid aktiverades mikrofonen i bilen genom en ändring i programvaran i telematikcentralen - inget ingrepp behövde alltså göras i bilen.

Text mining

En teknologi för att gå igenom väldiga mängder text med hjälp av programvaror som hittar samband och drar slutsatser. Text mining används exempelvis på eposttrafik och vid genomgång av information på misstänkta personers datorer. Så här beskrivs teknologin av en leverantör: "Software that allows computers to understand and process free-form text, offering government and commercial organizations the opportunity to leverage the vast amounts of information contained in nonstructured formats. The technology allows users to extract and analyze facts like who, what, where, when and why and then allows users to drill down to understand people, places and events and how they are related. Se även det näraliggande begreppet Mönsterigenkänning (på denna sida), där också länkar till ett antal leverantörer finns. En lång amerikansk tidskriftsartikel om datorstödd textanalys finns här.

TIDES

TIDES står för Translingual Information Detection, Extraction and Summarization. Det var ett projekt, drivet av den amerikanska militära forskningsmyndigheten DARPA, syftande till att utveckla ett system för automatisk översättning och automatisk sammanfattning av innehållet i skriven text. TIDES har nu gått upp i ett annat, och vidare, DARPA-projekt kallat GALE.

Total Information Awareness

Senare omdöpt till Terrorism Information Awareness. Ett gigantiskt kontrollsystem som USA tänkte införa som en reaktion på den 11 september. Elektroniska fotspår från tusentals offentliga och privata databaser skulle samlas in - även från andra länder - och programvaror skulle tillämpa mönsterigenkänning för att hitta suspekt beteende.  "Det kommer att behövas revolutionerande ty teknik, och databasen förutses vara av en tidigare aldrig skådad storlek", skrev den upphandlande myndigheten Darpa i sitt upphandlingsunderlag. För att utveckla och driva övervakningssystemet skapades myndigheten Information Awareness Office (vars logotyp visas nedan - logotypen avskaffades dock kort efter att den hade introducerats). Total Information Awareness blev till slut alltför kontroversiell, kongressen ströp finansieringen och myndigheten lades ned. Nedan visas utöver logotypen en tidig presentationsbild om Total Information Awareness från den amerikanska militära forskningsmyndigheten Darpa (som skulle ha byggt upp systemet). Fördjupad information om Total Information Awareness här.

Trafikdatalagring ("Traffic Data Retention")

Ett fbeslut inom EU om att göra det obligatoriskt för teleoperatörer och internetleverantörer att lagra information om alla människors ringande, mailande och SMS-ande. Även information om var mobiltelefonen befinner sig geografiskt när den används ska lagras. Dock ska inte själva innehållet i epost och telefonsamtal lagras. Förslaget antogs av Europaparlamentet i december 2005. Tidsperioden för lagringen ska bestämmas av varje EU-land, men ska ligga mellan 6 och 24 månader. Sverige är ett av de fyra länder som lanserade förslaget. Du finner EU-beslutet, med specifikation av exakt vad som ska lagras, här. En leverantör av programvara för analys av emailtrafik finner du här.

Vandrande buggning ("roving bug")

Teknisk metod för avlyssning som går ut på att en mobiltelefons mikrofon aktiveras så att ljudet sänds via datanätet till avlyssnaren även när samtal inte pågår. Därmed kan rum och andra omgivningar avlyssnas. Ingreppet i telefonen ska kunna göras på distans utan att den berörde märker det. Den amerikanska federala polisen FBI ska ha börjat tillämpa vandrande buggning (roving bug). Tidigare har bland annat det brittiska TV-bolaget BBC och tidningen Financial Times kommit med uppgifter om brittisk tillämpning av samma teknologi. Mera info här och här. 

VeriChip

Ett mikrochip av typ RFID (se detta begrepp) särskilt utvecklat för att opereras in i människor. När det kommer nära en RFID-läsares antenn sänds chippets (och därmed människans) ID-kod trådlöst över till läsaren. Visionen bakom VeriChip är att alla människor ska vara chippade, och att det överallt i samhället ska finnas en infrastruktur av RFID-läsare som läser av människors kroppar. Bilen ska inte kunna startas utan en person med VeriChip i kroppen i förarsätet, bankomaten ska inte släppa till några pengar utan att ha läst av kundens VeriChip, och så vidare. VeriChip är något större än ett riskorn och skjuts in i kroppen med ett vaccinationsliknande förfarande. Bland annat har personal på Mexikos riksåklagarämbete chippats, liksom VIP-kunder på nattklubben Baja Beach Club i Barcelona. Länk till tillverkaren här, länk till Baja Beach Club här (klicka sedan på engelska flaggan och därefter på "Baja Chip"). Till VeriChip finns det anpassade betalningssystemet VeriPay (för att det ska vara möjligt att betala med det inopererade chippet).

För en överblick över hur övervakningssamhället kommer över oss rekommenderas också sidan "Nyheter - hänt på sistone".